1806-86  Related Paintings of Thomas Butler :. | Charles II as child | Mandolin played the young woman | The virgin mary | The New Spring Bonnett (mk37) | Gemalde |
Related Artists:
LANCRET, Nicolas
French painter (b. 1690, Paris, d. 1743, Paris). French painter, draughtsman and collector. He was one of the most prolific and imaginative genre painters of the first half of the 18th century in France, and, although after his death he was long regarded as a follower and imitator of Antoine Watteau, his work is markedly personal and often innovative. He began training as an engraver but soon apprenticed himself to Pierre Dulin (1669-1748), a moderately successful history painter; by 1708 he had enrolled as a student at the Academie Royale de Peinture et de Sculpture, Paris. At an unknown date he entered the workshop of the genre and decorative painter Claude Gillot, who had been Watteau's master. This move signalled an important change of direction away from the history painting pursued by his friend Francois Lemoyne. Two contemporary biographers, Ballot de Sovot and D?zallier D'Argenville
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
Miguel Ximenez
painted Saint John the Baptist; Saint Fabian and Saint Sebastian in 1494